Vad vill du bli när du blir stor?

Kung?


Eller kanske Fotbollsproffs?


När jag var liten och fick frågan hade jag tre givna svar:

1/ Prinsessa - i min fantasivärld var jag, men hänvisning till mitt efternamns härkomst, redan prinsessa av Böhmen-Mähren
2/ Modedesigner - ovanligt svar bland småttisar i 7-års åldern men jag har alltid älskat kläder! (Nähä;)
3/ "Tjäf" (läs chef med en 5-årings uttal) - hade definitivt med "viljan att vara som pappa" att göra.

Karriärsdrömmar fanns det således gott om men med åren har det blivit svårare. Inte så att jag saknat tänkbara alternativ - tvärtom, för många idéer ploppar ständigt upp i mitt huvud. Under gymnasiet var jag helt inne på att gå i farfars fotspår och bli skådespelare. Efter Estetisk Gymnasium (inriktning teater & dans) sökte jag in på scenskolan men misslyckades tyvärr. (Jag tror fortfarande att jag hade blivit en grym skådis om jag bara hade visat lite kämparglöd och sökt igen. Om inte annat hade väl "juryn" till slut gett upp och tagit in mig av ren utmattning;)

Sedan bytte jag (med viss påverkan ifrån papsen) bana helt och pluggade juridik i 4,5 år på Handels. Precis lagom till att jag skulle skriva min examensuppsats kom jag på att jag inte ville bli "trist jurist" och satsade istället på mitt (dåvarande) extraknäck som gruppträningsinstruktör. Å ena sidan kunde jag inte gjort ett bättre val (har älskat varenda sekund av mitt hälsojobb och jag har träffat några av de viktigaste personerna i mitt liv genom just detta arbete) men å andra sidan kan jag inte låta bli att undra hur livet hade blivit som skådis eller jurist med inriktning på mänskliga rättigheter. (Får testa de alternativen i nästkommande liv:)

Skämt å sido, det är sannerligen inte lätt att välja karriärsväg, i synnerhet inte när man är tonåring. Några (få förunnade?) har, sedan barnsben, sin arbetsmässiga plan utstakad men för de allra flesta är frågan ytterst knivig. Kanske är det rent av så att det är bättre att inte veta och istället få leta, leka och ibland missta sig? Vill i allafall tro det då jag är hopplös på att bestämma mig. Kastar mig gladeligen in i nya projekt men att slutföra dem är inte alltid lika spännande. (Som när jag, utan vidare eftertanke, började plugga Hälsopromotion i Varberg och slutade efter drygt ett år.) Känner du igen dig eller låter jag som en oansvarsfull slarver? Det är inte min mening - det är min spontana och äventyrliga sida som ibland spelar mig ett spratt (alternativt pushar mig i rätt riktning om man väljer att se det positivt).

Just nu jobbar jag (utöver mina arbeten på Moving Arts, Sportlife och ModelOne) tillsammans med pappa på Däckarna, en branschorganisation för däckhandlare. Förvisso trivs jag jättebra med såväl kollegor som arbetsuppgifter (har inte varit i närheten av ett däck sedan jag började;) men jag kan inte låta bli att drömma om nya utmaningar. För tillfället är jag väldigt inne på barnmorska, författare (japp, bloggandet har gett mersmak:) eller öppna en butik med "typiska Rebecka prylar" - romantiska bohochica kläder med glamourös touch och vackra accessoarer. Som ni märker - ingen ordning i huvudet nu heller...


I "Beckys Boutique" skulle ni, utöver bohemsöta plagg, även finna en och annan glittrig liten sak:)

Finns det ngn dead-line när man måste bestämma sig? Vad drömmer du om? Vill gärna veta:)


Utan dina drömmar dör du, så DRÖM & LEV/ Er Beckis


Ps Eller tar jag sånglektioner och bli rockstjärna. Fy f-n vilken kick att fylla en megaarena och bara ösa på. Lägg till fans och groupies and you are in heaven;) Ds