Skräckblandad förtjusning

Snart - babydax:)


Ser fram emot min kommande förlossning med skräckblandad förtjusning. Å ena sidan är jag såklart livrädd - för att det skall vara något fel på barnet och att spricka (eller, rent av, dö) - men å andra sidan längtar jag efter att, återigen, få uppleva livets stora lycka (att bli mamma) och genomgå det häftigaste man någonsin kan företa sig - att föda barn.

Så här drygt 2 veckor före beräknat datum (25 augusti) passar jag på att sammanfatta min graviditet i text och bild:)


Cravings: Under graviditetens början hade jag ett, nästintill, sjukligt begär av grapefruitjuice. 2 liter om dagen slank ner utan bekymmer. Mer besvärligt var frätskadorna i halsen vilka uppenbarade sig efter ett tag... Sedermera byttes favoritdrycken ut mot äpplejuice - först var det enbart Kiviks färskpressade som dög, men sedan några månader tillbaka är det "gammal, hederlig" Bravojuice som gäller. Utöver detta "dryckdille" har jag egentligen enbart haft ytterligare 2 cravings - mackor, med snuskigt mycket smör och ost, samt mjukglass. Smörgåsar är (oavsett graviditet eller ej) alltid en favorit men mjukglass är definitivt en "bubblare". Från att ha varit måttligt förtjust i denna glassform är jag i nuläget fullkomligt beroende. Helst med karamellströssel eller nötkross och noisettesås! Yammi:)

Krämpor: Inte direkt några. För en tid sedan hade jag en släng av ryggnervklämning (vilken i och för sig var besvärlig) men, som tur var, gick den över av sig själv. "Halsbrännan ifrån helvetet" har förvisso plågat mig titt som tätt men har man inte värre bekymmer skall man inte klaga! Och känslomässig rollercoaster antar jag är oundvikligt? Jag menar, det är ju en hyfsat "stor grej", såväl fysiskt som mentalt, man går igenom;)

Viktuppgång: 10-12 kilo. Visst känner man sig stundtals som en "strandad val" (10 kg är ändå 10 extra mjölkpaket att bära omkring på) men jag har ändå känt mig helt ok (åtminstone fysiskt;).

Sämst: Att jag, i princip, inte tränat någonting sedan i början av året. Drabbades av influensa under februari/mars och kom, träningsmässigt, tyvärr aldrig riktigt tillbaka efter det:(

BÄST: Att jag alldeles snart får dofta och pussa på en kladdig, skrynklig och alldeles underbar liten krabat som huserat i min mage i 9 månader. Total lycka.



Mån 1: Ännu ovetande att 3 skall bli 4


Mån 2: So far inte påverkad av graviditeten


Mån 3: Konstant illamående


Mån 4: Blek efter långdragen influensa


Mån 5: Liten kula börjar synas


Mån 6: Mår prima i Madrid


Mån 7: Smårultig & glad på midsommar


Mån 8: På bästa bröllopsfesthumör


Mån 9: Fortfarande pigg:)


Efter detta egoinlägg har jag bara en sak att tillägga - skaffa barn! Eventuellt är tidpunkten inte perfekt och kanske blir man aldrig helt redo men småttisar är livets mening, jag lovar! Kärlek får en helt ny innebörd (för första gången är du beredd att dö för någon på riktigt) och livet blir oändligt mycket rikare! (Sömnbrist, oro och "egentidsfrånvaro" diskuterar vi en annan gång;)

Halleluja!/ Beckis