Afro bilkörning

Så här var det tänkt att dagen skulle bli:
Estelle skulle (nöjd och glad) gå på dagis och bli hämtad av mormor medan jag gick till bilskolan för att köra om en gudinna. Efter detta middag hos Mickes päron och sedan yoga som en skön avslutning på kvällen (för övrigt den första klassen på typ 6 veckor).


Yogi Estelle i positionen "stående hund"


Så här blev dagen:
En timma före min körlektions start ringde dagisfröken Lotta att sade att Estelle kräktes och behövde hämtas omgående. Det var bara att slänga sig iväg för att plocka upp en liten blek och utmattad dotter. (Hur är det möjligt? Trodde vi haft vår beskärda del av sjukdomar?!) Hem, stoppa ner lilltjejen i sängen och (med sjukt dåligt samvete) lämna en tokstressad man och en sjuk dotter som vägrade sova.

Iväg till bilskolan för att träffa Sandra, min bilskolelärare. Körde som allt annat än en gudinna och fick avsluta körlektionen med ett krissamtal. Vi enades så småningom att jag är alldeles för spänd och borde köra lite "mer afrikanskt". Va, tänker ni nu, vad menar hon? Detta har inget att göra med hur olika nationaliteter kör bil utan är ett uttryck för att köra med mer feeling - köra som jag dansar afro helt enkelt. Är inte helt hundra på hur detta skall gå till (och ärligt talat känner jag mig smått schizofren - ena sekunden uppmanas jag att relaxa och vara lite mer "rock'n'roll" och nästa sekund skall jag "akta!", "se upp!" och "ta det försiktigt!") men det är väl värt ett försök:) Bilkörningen kan nämligen inte gå sämre än vad den gör just nu - jag har glömt hur man växlar, jag kan inte backa, jag kan (för f-n) inte ens läsa (skyltar) - och uppkörningen börjar närma sig... HJÄLP! Ni hör hur jag STRESSAR upp mig - kanske är det inte så dum idé att försöka softa lite?!


Är det så här man kör bil?


Eller så här?


Hem igen, får äntligen Stella att somna. "Skönt" tänker jag första timman hon sover, "hon måste vara helt slut" konstaterar jag efter timma nr 2, "hjälp, lever hon?" oroar jag mig efter tredje timman och när jag (efter fyra timmar) hör "mamma, mamma" inifrån sovrummet drar jag en djup suck av lättnad. Nu återstår bara ett smärre problem (NOT!) - hur skall jag få henne att sova ikväll? Inte en chans att jag får henne i säng före midnatt... Tjo ho, mammalivet är underbart;)


Imorgon är en ny dag:) PUSS!

Ps Detta inlägg innehåller många "så här...". Min fråga är - skriver man "så här" eller "såhär"? Kanske kan man skriva båda? Ngn allmänbildad dam eller herre som kan hjälpa mig? För trött för att tänka... Ds