torsdag 8 april 2010

Hjärnstädning

Är det ngn som vet var en frisk kropp går att finna? I sådana fall vill jag gärna flytta in omgående! H-e-r-r-e-g-u-d, hur många förkylningar, sjukdomar och olika åkommor skall man behöva utstå? (Jag vet, egentligen är man en bortskämd snorunge när man gnäller över petitesser när det finns oräkneliga människor som har det så mycket värre runt om i världen, men just nu är jag obeskrivligt LESS på det här!) Självklart är det fysiskt ansträngande att vara sjuk men, framför allt, PSYKISKT påfrestande. All planering (gällande allt ifrån arbete till träning och nöje) går åt h-lvete och det knäcker mig! Ta t ex mitt arbete på SATS - just nu är jag inte instruktör utan "tjejen-som-ständigt-letar-efter-vikarier". Mitt arbete på Däckarna kommer aldrig igång på allvar (är det inte körkort eller misslyckad dagisinskolning som sätter käppar i hjulet så är det sjukdomar). Roliga saker får ställas in - var te x bjuden på disputationsmiddag härrom helgen, tror ni jag kunde gå? SJUK. Idag skulle jag, Tess och Åsa mysa på stan (ngt jag längtat efter i veckor) - vad händer? SJUK. Jag skall erkänna en sak som jag egentligen knappt vill erkänna för mig själv - när halsen för tre dagar sedan återigen kändes som sandpapper/rivjärn/taggtråd blev jag D-E-P-R-I-M-E-R-A-D.
Inte så där smådeppig man kan bli ibland utan rejält nedstämd. Jag lipade i typ ett dygn i sträck och var beredd att "checka ut" ifrån alla mina åtagande. "Estelle, du får gå till pappa, mamma har checkat ut", "Jessan, ta bort mig ifrån schemat, jag byter ju ändå bara bort mina klasser", "Vänner, det är ingen idé att vi planerar saker, jag kommer ju ändå ändra det vi har bestämt".


Stellsan, här 3 mån, har checkat ut:)
Tänk om man hade ett barns sömn...
ljuvliga tanke...

Men vet ni? Ifrån 01.00 till 07.00 i natt/morse har jag "hjärnstädat" mig själv (en jobbig men nyttig process) och
kommit fram till följande: Inga sketna förkylningar skall
stoppa mig - jag är starkare än så! Mitt liv innehåller så mycket härligt (familj och vänner står högst upp på listan) så det är nästan oförskämt av mig att klaga! I och för sig har mitt neggo-prat aldrig avsett ngt annat än mina sjukdomar men nu får det var nog!
Slut med "tycka-synd-om-sig-själv-skit" och in med positiv energi.

Nu - när jag återigen har tagit på mig mina "positiva glasögon" - inser jag att de senaste dagarna även har innehållit en hel del härligheter:

* Husplaner BIG-TIME! (Skall till banken imorgon och därefter får ni redan på allt!) TACK alla FINA för ert innerliga engagemang ang husköpet - telefonsamtal, mess och mail har stöttat oerhört!

* Gårdagens lååånga telefonsamtal med CicciSöt. Vi pratade i 78 min (det kändes som max 10:) och avhandlade allt ifrån förlossning till dagisdepp och sjukdomshistorik. Cicci - det var underbart att ta igen lite förlorad tid! Nu längtar jag ihjäl mig efter att få träffa dig och Lill-Somo!

* Åsas pepp-sms: "Låt mig fokusera på de positiva delarna i ditt liv! Du har körkort, du kommer förmodligen ha ett äckligt grymt hus snart, du har nya slingor, du kan strippa, du kan dansa, du kan pumpa, gå och springa, du har världens finaste dotter, man och familj och för övrigt är du dj-vligt smart och snygg!"
Hihi, Åsa - you light up my life - men det där med "snygg" är högst tveksamt:) Igår undrarde jag på allvar om jag har gulsot... min bleka nuna har nämligen intagit en gulvit "läcker" ton och min kropp är (efter 6 veckor utan träning) "smal-fetare" (eller som du brukar säga "pommes-frittes-smalare") än någonsin. Anyway -
TACK för boosten, hur kan man vara deppig med vänner som du?


Cicci & Chyar är nyblivna föräldrar -
STORT GRATTIS VÄNNER!


Ledsen över inläggets "ego-intensitet" (att det i princip enbart vigts åt "Beckis-depp/pepp") men ibland behöver man helt enkelt skriva av sig. Tack till er som orkat läsa och till er som slutade någonstans halvvägs säger jag bara: "Jag förstår er fullständigt, texten kan ju göra en deprimerad;)"

ÄLSKAR ER/ Beckis

6 kommentarer:

  1. Krya på dig stumpan,det blir bättre tider nu... Låt inte hemska sura tanter trycka ner ditt goda,underbara sätt som du har!!!Glöm dom!!!Lycka till med erat husköp.Många varma kramar!!!Love/Moster

    SvaraRadera
  2. Men gumman! Förstår att du blir deppig av all sjukdom - det hade vem som helst blivit! Skickar krya-på-dig fen - hon ser till att du mår bättre snart!! Ser med spänning fram emot att höra om det eventuella hus-köpet =)
    Längtar efter dig!

    Pussar Molle

    SvaraRadera
  3. Molle & Moster! Vad skulle jag göra utan er!
    "Allt" känns redan bättre:)

    LOVE U/ Beckis

    SvaraRadera
  4. Och vi älskar dig sötaste busan!! Vi tar igen förlorad tid när det går!! Ju fler storys har jag på lager då... ;) Vila nu och krya på dig! Jag är säker på att inte ett spår av någon förkylning syns på din vackra kropp!

    Längtar efter dig massor!!

    Puss

    SvaraRadera
  5. Tessan - jag älskar såväl dig som dina storys! TACK för att du ständigt sprider glädje i mitt liv!

    SvaraRadera
  6. Beckis!

    Life is up and life is down!

    Precis som du skriver så försök att fokusera på allt gott i livet så känns det enklare... Det är lätt att bli deppig, när man är konstant sjuk... Men som vi säger på Landala: I choose hapiness :-) Ta nu hand om dig! Många styrkekramar!

    Ps. LÄÄNGtar efter att höra om ditt husköp! Låter spännande...

    Kram Jessica

    SvaraRadera