Uppdatering

Vad har hänt i mitt liv de senaste fyra månaderna? Tillvaron har till mångt och mycket bestått av 1/ studier (påbörjade "plan barnmorska" i januari med sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs Universitet som första steg) och 2/ barn. Utöver lektioner, seminarier, inlämningsuppgifter, tentaplugg, lämning/hämtning hos (två olika) dagmammor, matning, nattning, gos, lek och "måsteaktiviteter" såsom städning, tvättning och handling har det, till min stora frustration, inte funnits mycket tid över till annat (läs "sambotid", väninnedejter, träning och "egentid").

Stress, sömnbrist och konstant dåligt samvete över alltför få timmar tillsammans med barnen höll, i ärlighetens namn, på att knäcka mig för en tid sedan (kände mig både uppgiven och ledsen) MEN "vinden har vänt" och mitt "vanliga jag" är tillbaka igen. Skönt! Gillade nämligen inte alls "surtanten" som huserade i min kropp. Gissar att omställningen att gå ifrån mamma"ledig" med möjlighet att själv planera sin dag till ett (i princip) inrutat schema från kl 06.15 till 21.00, stundtals blev smått övermäktig. Har fortfarande, likt flertalet andra småbarnsföräldrar, tidvis problem att få ihop "vardagspusslet" men känner mig starkare, gladare och hanterar situationen bättre. Nu återstå enbart en tenta och en skriftlig uppgift - sedan väntar SOMMARLOV! Som det skall njutas av/med barn, Micke, familj och vänner samt solas, tränas och sippas vin:) Skall gå in i "mysbubblan" totalt och inte lämna den förrän termin 2 startar i slutet av augusti. Hallå?! Vad har jag egentligen att klaga över?! 2,5 månad tillsammans med mina nära och kära! LYX!!!

Studieresultaten kan jag inte heller klaga på. Samtliga moment är godkända (vi har enbart tvåstegsbetyg - G resp IG) och första tentan gick helt ok! Vilken "mallgroda" jag är men eftersom tillvaron, som sagt, varit smått kaotiskt känns det befriande att studierna hittills gått enligt planerna:)

Det finns redan en mängd roliga skolanekdoter att förtälja och jag lovar att berätta en lite då och då. Min absoluta favoritepisod utspelar sig mellan mig och Folke, 86 år, under min allra första VFU (verksamhetsförlagd utbildning, dvs praktik) på Torpavallens Vårdcentral 14 februari:

Jag: "Hej, hej, välkommen! Rebecka heter jag, sjuksköterskestudent."
Folke: "Rebecka?! Vilket hiskeligt fult namn!"

Hahaha, vilket oförglömligt citat "sköningen" bjöd på! Han må varit gammal men det var definitivt fortfarande rejält med "krut" i "gubben"! Att det var "alla hjärtans dag" gör nästan historien ännu roligare/bättre. Man kan väl utan överdrift säga att han missat dagens kärlekstema:) Ytterligare en man i Folkes ålder - som jag hjälpte med öronskölj - fick mig att le stort samma dag. När sköljproceduren var klar, passade jag på att tvätta farbrons glasögon då detta ej gjorts sedan 1800-talet. Han tog på sig brillorna, gav mig det största tandlösa leende jag någonsin sett och utbrast euforiskt: "Herregud! Nu kan jag ju både höra och se". Fantastiskt att så lite kan betyda så mycket! Det var inte bara jag som "gjorde" hans dag - han gjorde min!

Två små filurer som ständigt får mig att le och som jag älskar så mycket att hjärtat nästan spricker är, såklart, döttrarna mina. Estelle har blivit stora damen (fyllde 5 år i mars) och Noelle är ingen bebis längre, utan en 1,5-årig liten vildbas. Tänk vilken LYCKA att vara mamma till dessa underbara små liv! "Breathtaking".

På festfronten? Dessvärre inte mycket att rapportera, då livet (som sagt) mestadels bestått av plugg & kids, MEN några verkliga höjdpunkter - häribland Lottas 40-års fest - har jag haft glädjen att vara med på!

Balsam för själen att blogga igen! Att skriva är en ytterst angenäm form av terapi:) TACK för att ni läser och vill dela min vardag! Det (= Ni) betyder mycket för mig ❤

Kyss/ Beckis